Med rätt förutsättningar går det att skapa friska arbetsplatser, och alla i organisationen behövs i det jobbet.
Här får du veta mer om:
Den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige är psykisk ohälsa. Det kan hänga ihop med livet i stort och även vara kopplat till arbetslivet. Osund stress på jobbet, som i längden kan leda till psykisk ohälsa, kan dock mildras med hjälp av ett antal skyddande faktorer. De här skyddande faktorerna finns både på individ-, grupp- och organisationsnivå och även i privatlivet och i omvärlden.
Förutom skyddsfaktorer finns ett antal så kallade friskfaktorer som också bidrar till att hålla en arbetsplats frisk.
I filmen berättar stressforskare Marie Åsberg om några viktiga faktorer som skyddar oss mot osund stress på jobbet.
På samma sätt som vi är olika när det gäller hur vi upplever och reagerar på stress, så är vi olika när det handlar om vad som skyddar oss mot stress. Men när det gäller stress i arbetslivet så finns det några faktorer som skyddar de allra flesta: återhämtning, meningsfullt arbete och socialt stöd.
Beroende på hur vårt arbete och vår fritid ser ut, är behovet av återhämtning olika. Är arbetet fysiskt aktivt behövs kanske en lugnare återhämtning som att vila eller läsa en bok. Om arbetet består av mycket stillasittande så är en aktiv återhämtning som fysisk träning eller socialt umgänge bättre. Oavsett vilket arbete man har så mår alla bra av raster och pauser under ett arbetspass, och en god natts sömn.
Ett arbete som känns meningsfullt och som vi har inflytande över påverkar vår hälsa positivt. Vi har ett behov av att förstå varför vi gör något och vilken betydelse det har. Ett sätt att öka känslan av meningsfullhet på arbetsplatsen är att tydliggöra verksamhetens syfte och mål för alla.
Det sociala stödet handlar om hur vi samarbetar och interagerar med varandra. En arbetsplats som har ett stödjande klimat med bra bemötande kollegor emellan, och där olikheter uppskattas och accepteras, hjälper till att skydda mot stress. Att ha roligt tillsammans bidrar också till det sociala stödet.
Men återhämtning kan vara så mycket mer. Vad som är återhämtande skiljer sig mellan olika personer och vilken typ av jobb man har. Återhämtning kan vara både aktiv och passiv, i form av fysisk aktivitet och socialt umgänge eller i form av vila. Sömn är kanske den viktigaste formen av återhämtning.
Men förutom sömn, som kanske är den viktigaste formen av återhämtning, finns mycket mer. Återhämtning kan vara både aktiv och passiv, i form av fysisk aktivitet och socialt umgänge eller i form av vila. Vad som är återhämtande beror helt enkelt på vem man är och vilken typ av jobb man har.
Forskning visar att arbetsplatser med låg och stabil sjukfrånvaro ofta kännetecknas av väl utvecklade så kallade friskfaktorer. Ett aktivt, systematiskt och långsiktigt arbete med friskfaktorerna bidrar till en god arbetsmiljö, att verksamheten utvecklas och att medarbetarna håller i längden. De åtta friskfaktorerna är:
Organisationen upplevs som schysst. Resurstilldelningar och beslut är välmotiverade, rättvisa, transparenta och efterlevs i hela organisationen. Roller, ansvar och mandat är tydliga. Det finns en hög grad av tillit mellan organisationens olika nivåer, verksamheter och individer. Värdegrund, policys och rutiner är väl kända, upplevs som relevanta och följs. Det är tydligt vad som gäller.
Ledare är tillgängliga, tydliggör mål, inspirerar och visar vägen. Ledare är måna om att utveckla relationer och visar tillit genom att ge ansvar, stöd och möjligheter. Chefer och medarbetare i alla led tar ansvar och tydliggör vad de behöver för att göra sina uppgifter och nå uppsatta mål. Alla ser till verksamhetens bästa och driver gemensamt verksamheten framåt.
Organisationen skapar förutsättningar för medarbetare att ha inflytande över sin arbetssituation och vara delaktiga i verksamhetsutvecklingen. Rutiner, arbetssätt, mötes- och beslutsstrukturer utformas för att ta vara på medarbetares tankar, åsikter och idéer. Alla kommer till tals och bidrar med olika erfarenheter och perspektiv. Det är tydligt vad man kan påverka och inte.
Samtalsklimatet är öppet och tillåtande uppåt, nedåt och åt sidorna. Det finns fungerande kommunikationsvägar och forum för information och dialog. Alla lyssnar på varandra. Återkoppling ges på beteenden och hur de påverkar verksamhetens resultat. Sakfrågor hanteras utan att det blir personligt.
Det förs regelbundna samtal för att främja balans mellan krav och resurser. Det finns samsyn om vad som är viktigt, bråttom och rätt sak att göra. Medarbetarna upplever att de kommer till sin rätt och är trygga i den prioritering de gör i vardagen. När kraven i arbetet – mer än tillfälligt – överskrider resurserna går chefer i alla led in och prioriterar arbetsuppgifter.
Det finns strukturer och strategier för att ta vara på och utveckla den kompetens och erfarenhet som finns inom organisationen. Det sker genom utbildning, byte av arbetsuppgifter/roll inom organisationen eller annan form av kompetensutbyte. Det finns en strävan efter att vara en lärande organisation och medarbetare ges möjlighet att lära av varandra och utvecklas tillsammans i vardagen.
Arbetsmiljöarbetet sker systematiskt och är en del av det dagliga arbetet och verksamhetsutvecklingen. Dialogen hålls levande genom att löpande reflektera över vad som fungerar bra, vad som behöver förbättras och varför. Det är rutin att inom verksamheten löpande bedöma konsekvenser, åtgärda och följa upp att vidtagna åtgärder ger önskat resultat. Problemlösningsförmågan är god.
Kunskapen om sjukfrånvaromönster och arbetsrelaterade orsaker till sjukfrånvaro är god. Rutiner för kort- och långtidssjukfrånvaro finns, är väl kända och efterlevs. Alla uppmärksammar sin chef om de inte mår bra och chef agerar på tidiga signaler. Arbetsanpassning och andra tidiga insatser sker i dialog med medarbetare och andra aktörer så som företagshälsovård och försäkringskassa.
Som individer måste vi ta ansvar för den egna hälsan och be om hjälp när vi behöver, och även rapportera risker i vår arbetsmiljö. Samtidigt har arbetsgivare ett särskilt ansvar för att skapa förutsättningar för att alla ska må bra på jobbet. Alla människor, oavsett roll i organisationen, kan bidra till en arbetsplats där alla kan må bra. Exempelvis genom att:
I gruppaktiviteterna finns stöd för att starta en dialog om stress på jobbet. Där finns också information om vad aktiviteterna innehåller, hur de kan planeras och genomföras.