Systematiskt arbetsmiljöarbete
Att jobba med arbetsmiljön på ett systematiskt sätt, som en naturlig del i vardagen och i verksamhetens utveckling. Att det sker regelbundet och inte bara vid enstaka tillfällen, som skyddsronder och APT.
Med rätt förutsättningar går det att skapa friska arbetsplatser, och alla i organisationen behövs i det jobbet.
Här får du veta mer om:
Den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige är psykisk ohälsa. Det kan hänga ihop med livet i stort och även vara kopplat till arbetslivet. Osund stress på jobbet, som i längden kan leda till psykisk ohälsa, kan dock mildras med hjälp av ett antal skyddande faktorer. De här skyddande faktorerna finns både på individ-, grupp- och organisationsnivå och även i privatlivet och i omvärlden.
Förutom skyddsfaktorer finns ett antal så kallade friskfaktorer som också bidrar till att hålla en arbetsplats frisk.
I filmen berättar stressforskare Marie Åsberg om några viktiga faktorer som skyddar oss mot osund stress på jobbet.
På samma sätt som vi är olika när det gäller hur vi upplever och reagerar på stress, så är vi olika när det handlar om vad som skyddar oss mot stress. Men när det gäller stress i arbetslivet så finns det några faktorer som skyddar de allra flesta: återhämtning, meningsfullt arbete och socialt stöd.
Beroende på hur vårt arbete och vår fritid ser ut, är behovet av återhämtning olika. Är arbetet fysiskt aktivt behövs kanske en lugnare återhämtning som att vila eller läsa en bok. Om arbetet består av mycket stillasittande så är en aktiv återhämtning som fysisk träning eller socialt umgänge bättre. Oavsett vilket arbete man har så mår alla bra av raster och pauser under ett arbetspass, och en god natts sömn.
Ett arbete som känns meningsfullt och som vi har inflytande över påverkar vår hälsa positivt. Vi har ett behov av att förstå varför vi gör något och vilken betydelse det har. Ett sätt att öka känslan av meningsfullhet på arbetsplatsen är att tydliggöra verksamhetens syfte och mål för alla.
Det sociala stödet handlar om hur vi samarbetar och interagerar med varandra. En arbetsplats som har ett stödjande klimat med bra bemötande kollegor emellan, och där olikheter uppskattas och accepteras, hjälper till att skydda mot stress. Att ha roligt tillsammans bidrar också till det sociala stödet.
Men återhämtning kan vara så mycket mer. Vad som är återhämtande skiljer sig mellan olika personer och vilken typ av jobb man har. Återhämtning kan vara både aktiv och passiv, i form av fysisk aktivitet och socialt umgänge eller i form av vila. Sömn är kanske den viktigaste formen av återhämtning.
Men förutom sömn, som kanske är den viktigaste formen av återhämtning, finns mycket mer. Återhämtning kan vara både aktiv och passiv, i form av fysisk aktivitet och socialt umgänge eller i form av vila. Vad som är återhämtande beror helt enkelt på vem man är och vilken typ av jobb man har.
Forskning visar att arbetsplatser med låg och stabil sjukfrånvaro ofta kännetecknas av väl utvecklade så kallade friskfaktorer. Ett aktivt, systematiskt och långsiktigt arbete med friskfaktorerna bidrar till en god arbetsmiljö, att verksamheten utvecklas och att medarbetarna håller i längden. De åtta friskfaktorerna är:
Att jobba med arbetsmiljön på ett systematiskt sätt, som en naturlig del i vardagen och i verksamhetens utveckling. Att det sker regelbundet och inte bara vid enstaka tillfällen, som skyddsronder och APT.
Att organisationen upplevs schysst med transparanta processer där ledningen kan motivera och ge argument för olika beslut. Att resurserna fördelas rättvist och att mål, roller, ansvar och mandat är tydliga.
Att ledare är tillgängliga, inspirerar, stödjer och visar vägen. Men också ledare som utvecklar relationer, ger ansvar och följer upp genom direktkontakt.
Att kommunikationsklimatet är öppet och tillåtande – uppåt, nedåt och åt sidorna. Sakfrågor kan tas upp utan att bli personfrågor. Alla lyssnar på varandra och ger konstruktiv feedback.
Att rutiner, arbetssätt, mötes- och beslutsstrukturer utformas för att ta vara på alla medarbetares tankar, åsikter och idéer.
Att uppmuntras till, och möjliggöra, kompetensutveckling genom hela karriären. Det kan vara genom utbildning, byte av arbetsuppgifter eller en ny roll inom organisationen.
Att det förs regelbundna samtal om balansen mellan krav och resurser för att uppmärksamma tidiga signaler på ohälsosam arbetsbelastning. När kraven, mer än tillfälligt, överskrider resurserna går chefen in och prioriterar arbetsuppgifter.
Att signaler på ohälsa fångas upp tidigt och rutiner för korttids- och långtidssjukfrånvaro efterlevs. Rehabiliteringsarbetet sker i samverkan med exempelvis företagshälsovård, hälso- och sjukvård och försäkringskassa.
Som individer måste vi ta ansvar för den egna hälsan och be om hjälp när vi behöver, och även rapportera risker i vår arbetsmiljö. Samtidigt har arbetsgivare ett särskilt ansvar för att skapa förutsättningar för att alla ska må bra på jobbet. Alla människor, oavsett roll i organisationen, kan bidra till en arbetsplats där alla kan må bra. Exempelvis genom att:
I gruppaktiviteterna finns stöd för att starta en dialog om stress på jobbet. Där finns också information om vad aktiviteterna innehåller, hur de kan planeras och genomföras.